Ulrika och Fredrik vill bibehålla gårdens identitet
Ulrika Scherman och Fredrik Tornberg har precis fått barn och är mitt uppe i att renovera ett gammalt timmerhus vid Torneälven i Pajala. När det är klart att flytta in kommer de ha nära till centrum och en stor tomt med den fantastiska Torneälven utanför fönstret.
Sedan 1968 har huset varit obebott och enbart använts som fritidsboende på sommaren. Huset och gården är uppförda på 1880-talet och det finns mycket jobb att göra. Som tur är har Fredrik semester och kan jobba hårt i värmen. Han visar runt och tar oss till ett rum med en stor bakugn, rummet som i gamla Tornedalsgårdar kallas pörte. Där bodde den äldsta generationen, och sedan har det byggts ut med tiden. Vi går vidare till den gamla mjölkkammaren där Fredrik är i färd med att byta ut bottenstocken och mellan husgrunden och timret går det att skymta Torneälven som fridfullt flyter förbi bygget.
Fredrik hade länge varit intresserad av huset och genom kontakter fick han reda på att de tre systrarna som ägde det hade funderat på att sälja. Huset hade gått i arv i sex generationer, och att sälja en gammal släktgård är ett stort steg. Många vågar inte sälja då de är oroliga att husets identitet kommer försvinna. Därför är det viktigt för Fredrik och Ulrika att återbruka och att bevara så mycket det bara går av byggnaden. På golvet ligger säckar med miljövänlig och ekologisk isolering.
Målet är att huset ska vara klart om 1 år och 4 månader. De ska återuppföra ett av uthusen som togs ner i höstas för att renoveras. Här är tanken att det ska rymmas garage, snickeri och smedja där de kan få utlopp för sina kreativa drömmar.
Ute på gården står Ulrika och gungar på en barnvagn. Hon och Fredrik har samma brinnande intresse när det gäller byggnadsvård. Det började med att hon läste artiklar på Internet och hittade olika trådar på Facebook. Nu är hon påläst och är inne på att våtrummen ska vara lerklinade. Lerklining är en teknik där man använder naturmaterial för att isolera eller skapa en slät yta på väggarna. Det har använts länge i upprustning av timmerhus då det är en miljövänlig och billig lösning.
Ulrika kommer egentligen från Kullavik, två mil söder om Göteborg och bodde först i Luleå i tre år där hon studerade. Efter säsongsarbete i Riksgränsen flyttade hon till Kiruna för ett heltidsjobb på LKAB och där har hon nu bott i 10 år.
– Kiruna har inte riktigt känts som hemma, säger Ulrika. Jag sa till mig själv att nästa gång jag flyttar ska jag flytta till någonting och inte för att fly från något. För vissa kanske det känns som att Pajala är för litet och att alla känner alla. Men jag gillar mindre orter.
Fredrik flinar och tillägger:
– Jag sa redan när vi träffades att jag aldrig flyttar från Pajala.